Jag sitter här och tänker på att jag längtar en himla massa.. Jag längtar till helgen, längtar utomlands, längtar efter att flytta hemifrån, längtar efter kärlek.. Att man längtar, är det bra eller dåligt. Många skulle säga att det är positivt, eftersom längtan gör att man jobbar för att nå ett mål. Men det kanske betyder att man inte kan levai nuet, och det är ju inge bra heller.. Hmm.. Jaja, det är väl som med allt annat, det är bra i lagom dos..
Ha, ja det var ju revolutionerande upptäckter.. Man jag är lite trött tror jag, och är man väl inte direkt nåt geni.. Men jaja..

Äsch, God Natt!

Nu är jag så fruktansvärt trött på det här! Jag längtar hemifrån, till ett eget ställe, egna grejer, egna regler och eget space liksom. Jag älskar min familj och mina underbara småsyskon, men nu har Oliver och Samuel skrikit och gapat heela eftermiddagen, och jag tror att jag håller på att bli tokig. Man hör ju inte ens sina egna tankar.. Plus att jag var ju ganska trött innan; var uppe lite för länge inatt tror jag :S Meen, är rätt stolt över att jag cyklade fram och tillbaka till stan i förmiddags i alla fall, och köpte två tekoppar för femton kronor på indiska :D
Hämtade mina grejjer hos Hanna också.. Det känns lite overkligt såhär i efterhand att vi faktiskt har varit i Gambia - jag kan inte riktigt tro det faktiskt. Nästa gång blir det Indien, hehe :)
Har sökt till Luleå universitet den här veckan.. Civilingenjör i rymdteknik, japp.. Vet inte alls om det är det jag vill hålla på med, men nånting ska man ju läsa och det verkade intressant. Bra mycket bättre än att stå kvar på coop i alla fall; och tänk er norrskenet där uppe, hihi :)
Nåja, tror att jag ska dricka lite cola, kanske äta nån godisbit och sen ska jag gå och sussa så sött - ska nämligen upp och jobba i morgon sörrni :S
Puss!

Nu ska det bli av, jag SKA börja träna! Och jag ska sluta äta så mycket skit som jag gör! Men framför allt träningen ska bli av. Jag vill kunna sätta på mig snygga kläder och kunna känna mig snygg i de, inte känna mig som en liten köttbulle (eller snarare en stoppad korv kanske). Jag vill kunna gå uppför trappan utan att känna att min bakdel dallrar som en geleklump. Missförstå mig inte nu, jag är stolt över mina former, men jag vill liksom känna att jag är lite fastare i kroppen, och framför allt att jag orkar mer. Så pinsamt att man ska behöva bli andfådd av att gå uppför trappan.. och jag vill så gärna slippa värken i axlar och rygg.. Jag vet ju att det är skönt när man väl kommer igång, det är bara det att man ska  ta sig dit också.. Men ikväll så, ikväll börjar jag, hehe :)

Wish me luck ;)

Det är konstigt vad en ny miljö kan ha för influenser på en. Nya människor och nya erfarenheter, nya funderingar. Det hände mycket i Gambia, både stort och smått, både inombords och utombords (säger man utombords?).. Så många intryck att det nog kommer ta ett tag att smälta alltihop tror jag.. Vi såg sånt som man bara ser på teve; männniskor som bor i plåtskjul, äter fisk som legat i 35-gradig värme i flera dagar, människor som tycker att kyl och frys tyder på riktigt hög status. Dessa människor ler ständigt och bjuder på sig själva och allt de äger, trots att det säkert är mindre än hälften av vad en lågavlönad person här hemma äger. Helt underbart fantastiskt, och ändå så hemskt.. Hmm..