Sitter på jobbet, väntar på att klockan ska bli fyra och känner mig mest allmänt förvirrad.. Oh, nu hördes min röst i taket, det hjälper ju inte precis, hah..

Så nu ska man till luleå alltså  
Och där tog det stopp, jag vet liksom inte vad jag ska skriva, vet inte vad jag ska känna, vad jag ska tycka, jag vet inte alls.. Är det min grej det här eller blir det helt fel.. Jag kan ju inte stanna kvar här, det är ett som är säkert, men civilingenjör, är det jag? Eller är det nån annans uppfattning om mig? Har andra skapat sin uppfattning om mig utifrån hur jag är, eller är det jag som skapat mig själv utifrån andras uppfattning om mig? Jaa, det kan du fundera på? (Frågan främst riktad till mig själv)

Det har hänt så mycket nu.. Massor, och mest bra saker tror jag, kanske.. Jag vet inte, jag bara känner att jag förändrats, i alla fall inuti.. Sov hos Hannah häromdan; älskade Hannah, jag är så glad för din skull, du förtjänar verkligen detta! Tänk vad en tandborste kan betyda mycket :)
Och Frida, jag hoppas så att du kommer in på din linje, det vore så himla roligt; sjökapten liksom, det är inte så vanligt.. Fast vi är väl inte så vanliga av oss, inte på något sätt alls tror jag, haha..

Jag vet inte vad det var som hände, men jag tror att Gambia har en del i det; Gambia, Göteborg, Gotland och Arvika, haha.. Och nu Luleå  
Det kanske blir bra ändå, jag hoppas det. 

Livet är bra underligt ändå. Vet inte om jag orkar förklara mitt påstående mer ingående ikväll för jag är så fruktansvärt trött, men jag kände att jag kanske borde skriva nånting när jag ändå var här. Hah, det är knasigt vad man förändras mycket. Jag har inte haft den här bloggen särskilt länge ändå, och jag är typ en helt annan människa nu än vad jag var när jag skrev första gången. Eller är jag det? Jag vet ju inte hur andra uppfattar mig.. Det är det som är det läskiga, man vet ju aldrig säkert, nånting alls nästan..

Jag var lite ledsen en kväll, och robin försökte muntra upp mig med att tala om hur alla tycker att jag är snäll och omtänksam och liknande.. Och visst, det är väl bra att vara snäll, men jag skulle vilja vara nåt mer, nåt annat, "snäll" låter så fruktansvärt menlöst.. Jag vill också vara ett superlativ!

Äh, jag är trött..

"Ni är inte vackrast i världen, världen är vackrast i er."